J-vligt länge sen jag skrev nu I know!!!har bara inte kommit mig för att göra det.

Känner mig nere är så förbannat trött på människor det värsta odjuret som finns,ditt husdjur kan aldrig såra å göra dej besviken dom kan bara trösta och erbjuda dej en varm päls att gråta ut i jag vet att dom lyssnar förstående fast dom inte kan svara.Känns som att jag vill bara gråta gråta har en klump i mitt innre men visar inget utåt neej vrf skulle jag göra det?!finns ingen anledning överhuvudtaget att göra det känner jag och ingen kommer någonsin att få mig att öppna mig heller neeej inte en chans...Ni talar JAG lyssnar!!!!

Tänker för mkt när jag är ensam kan vara j-vligt jobbigt men samtidigt skööönt ibland gråter jag men det gör inget för det är ändå ingen som ser mig försöker alltid ha ett litet leende på plats när jag kommer i närheten av de mänskliga odjuret.

Jag känner stundvis ett hat inom mig svårt å beskriva...Men jag har nog alldeles för många obehandlade sår inom mig men försöker sudda radera...glömma dom finns inte men dom dyker upp fast jag inte vill...MEN!!jag vill inte att någon stackare(ja förutom ni som läser men ni får allt skylla er själva som besöker min blogg)ska behöva lyssna på mig.

Ganska skönt faktiskt å ha denna blogg å få skriva av sej i om allt mellan himmel och jord det man känner att man vill ha ur sej för stunden.....

Tack för mig....